Vägning

Resultat idag: +- o kg.

Trist men så blir det ibland.

Gårdagen var en nästan 5 timmar lång pina. Först en färd i klistriga spår från Oxberg till Mora. Hade nog gått fortare att promenera den sträckan. Usch, det var så kärvt i spåren så jag trodde inte jag skulle komma i mål annat än med buss. Men det blev skidor hela vägen.

Min lycka var att det fanns trevliga och alerta funktionärer i kontrollerna. En liten tös i Hökberg var härligt uppfriskande. Tänk att vi kan få ny kraft bara av ett leende och några snälla ord!

Vi var många som klagade över föret igår. Det var skönt att höra. En som hade åkt på 2 timmar förra året hade i år en tid på 2:40. Det snöade ju som bara attan där i spåret. Jag stannade vid alla kontroller och drack, vatten, sportdryck och härlig blåbärssoppa. Hur gott som helst!

På tåget hem hade jag tänkt mig en gourmetmiddag med ett litet glas vin. Klockan var 16:21 när tåget avgick från Mora och allt jag ätit dittills var frukost. Hungrig alltså efter trettio mil på skidor, eller kanske 3. Jag snabbade mig på till restaurangvagnen. Tänk att det fanns en person där som hade hittat rätt yrke! En serviceinriktad, trevlig, vänlig, artig, snygg karl som gjorde livet lättare för resenärerna så gott han kunde. Jag fick den sista sparade lasagnen. Himmelriket var nära! Till detta en liten flaska italienskt, gott rött vin. Sen mådde jag nästan som prinsessan själv igen. En eloge till om det nu är SJ eller nån annan som har anställt denne fantastiske person i restaurangen. Maten tog slut fort, då man hade haft en onormal anstormning på vägen upp på förmiddagen. För att mätta oss skidåkare beställdes därför maffiga mackor från ett fik längs vägen. Klokt!

Slutsats: Jag blev inte smal av uppladdningen och inte heller av själva åkningen. Lärdom och förhållningssätt inför fortsättningen: Fortsätt äta rätt och träna! Må bra, gör roliga saker!

Krama mig!